Fy vad jag längtar efter William... Dom barnlediga veckorna blir bara jobbigare och jobbigare. Det känns som att livet stannar upp och bara väntar på söndag för att få börja igen. Försöker se det positivt, men hittar inte många saker som är så positivt med det. JAG VILL HA HEM MITT BARN. Men jag vet ju att han har det bra hos Pappa och det är såå egoistiskt av mig att tänka så. Det  går över. Det är ju "snart" söndag igen. <3

Igår då, låg i sängen fööör länge. Men det var skönt. Efter sjukhustet har det varit fullt upp hela tiden, så det kanske behövdes. Var ute och gick med Isabell på kvällen, förstår inte varför man inte är ute oftare. Det är ju såå skönt att gå med mp3 eller med trevligt sällskap. ÄNDRING!

Ska strax ner på "stan" och fika lite med Iz och Pernilla? hoppas att hon ska med.

Ska nog sova hemma inatt förresten, om jag törs dvs. Jag är livrädd för grannen. Men jag måste ju ta tag i den rädslan också.. Kanske får skaffa en bodyguard?? Hehe..

Jaja, ha en bra dag.
Hörs säkert sen.

Pusss och kram till mamma William <3





Min snygging hos Moster Sara och Urban på midsommar.